DAGENS ORD

Jes 50:4–7, Fil 2:6–11 och Mark 14:1–15:47

Allsmäktige, evige Gud, för att ge oss en förebild i ödmjukhet ville du att vår Frälsare blev människa och lydig intill döden på ett kors. Låt oss i alla livets skiften hålla fast vid honom som härdade ut till slutet, och låt oss en gång få dela hans härlighet.

Låt oss som folket i Jerusalem jubla mot Kristus, vår Herre, och följa honom på hans passionerade väg genom lidande och död till uppståndelse och odödligt liv.

Det palmprydda korset påminner oss om att vår Herre är en annorlunda konung, han är världsalltets härskare som kröns med en törnekrona. I honom förenas glädje och sorg, kärlekens seger och lidandets smärta försonas och därför kan han också försona allt det som är splittrat i våra liv.

För att vi ska fortsätta vandra försoningens väg har vi fått helgonens exempel. I dag med hjälp av den heliga Klara av Assisi. Som 18-åring rymde S:ta Klara hemifrån på Palmsöndagens natt år 1212. Hon rymde från sin rika familj till ett litet kapell där S:t Franciskus och hans följeslagare väntade på henne med tända bloss. Hon tas emot av Franciskus, byter ut sina praktfulla kläder mot en enkel dräkt. Franciskus klipper av hennes hår. Så viger S:ta Klara sitt liv åt Jesus, för att följa honom med glädje. Detta ångrar hon aldrig, och hon uppmuntrar alla att förena sina liv med Jesu liv: "Omfamna den fattige Kristus. Se på Honom som för din skull har blivit föraktad. Följ Honom, du som för Hans skull har blivit föraktad i denna värld. ´Din brudgum, skönast bland människor´, har för din frälsnings skull blivit den fattigaste bland alla människor. Han är föraktad, slagen och gisslad över hela sin kropp och Han dog av korsets tortyr. Se på Honom, titta på Honom, betrakta Honom som du längtar efter att följa."

S:ta Klara försonades själv, steg för steg, med sin egen svaghet, sitt tvivel, sin strid och sin ensamhet, allt det som var hennes lidande. Och genom sin förening med den fattige Kristus "rann hon över" av glädje, i all sin egen svaghet och fattigdom. S:ta Klara ger oss ett exempel på efterföljelse av den allhärskande Konungen som genom sitt lidande och sin korsdöd har blivit upphöjd över allt annat och fått det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, och försonas i honom.