Jes 11:11–10 och Luk 10:21–24

Fader, genom den helige Francisco Xaviers predikan har nya folk lärt känna dig. Låt oss, som lever av samma tro som han, dela hans iver och verka för att kyrkan överallt får föda människor till evigt liv.

Det är S:t Francisco Xaviers (1506–1552) helgondag, missionens skyddshelgon, kom från Spanien, blev missionär framför allt i Indien och Japan. Efter att ha förkunnat evangeliet, döpt omkring 25 000 personer, grundat församlingar, skrivit katekeser och vandrat outtröttligt till otillgängliga orter, avled han den 3 december 1552, 46 år. Han är skrinlagd i Goa, Indien, förutom hans högra arm, med vilken han döpte och välsignade, som finns i jesuiternas kyrka Il Gesu, i Rom. Låt oss be om hans förbön för kyrkans mission och vår egen uppgift att avlägga personliga vittnesbörd om vår tro.

Den helige Francisco Xavier döpte så många att han mot slutet av en dag hade tappat all ork i händerna och inte orkade prata mer. Han skriver: ”När vi ska evangelisera så finns det inget effektivare verktyg än det personliga vittnessbördet. När vi ödmjukt delar med oss av våra egna svårigheter som vi har gått igenom med hjälp av Guds stora kärlek och nåd, så kan det hårdaste och motsträvigaste av alla hjärtan mjukna. Man kan argumentera med doktriner men ingen kan argumentera mot ett personligt vittnesbörd”.

Om vi ska följa S:t Francisco Xavier genom att leva heligt och vittna med våra liv behöver vi stärkas med den helige Andes sjufaldiga nåd. Profeten Jesaja pekar fram mot hur den helige Ande ska uppfylla Messias: ”på honom skall Herrens Ande vila, vishets och förstånds Ande, råds och starkhets Ande, Herrens kunskaps och fruktans Ande”. Detta pekar i sin tur vidare på kyrkan, på sakramenten och på oss. Det är denna sjufaldiga nåd vi tar emot genom konfirmationens sakrament, det andliga tecknet, som Fadern har märkt oss med (De mysteriis, 7, 42). I konfirmationen tar vi emot den sjufaldiga nåd vi behöver för att vittna om vår tro på ett personligt och gudomligt sätt.

Mottagandet av och växandet i den helige Ande är vidare en försmak av den fullständiga förlossningen från all förgänglighet och allt lidande som profeten talar om, den tid då vargar ska bo tillsammans med lamm. Jesus fylls med jublande glädje när han begrundar detta! Han översköljs av glädje över att det gäller de små, svaga, fattiga, de förlorade. Det är detta uppdrag som Fadern har gett honom, att ge Anden tillbaka till människan, att återställa hela skapelsen och upprätta alla fallna. Vi ber med S:t Francisco Xavier: ”Herre, jag älskar dig inte för att du kan ge mig ett paradis eller döma mig till helvetet, utan för att du är min Gud. Jag älskar dig för att du är du” (Satis est Domine, satis est, ”Det är nog, Herre, det räcker”).