DAGENS ORD
Jer 7:23–28 och Luk 11:14–23
Vid mitten av denna fastetid ber vi dig, Herre, inför påsken som nalkas, att du dag för dag låter oss se allt mer av vishetens och kunskapens skatter, som ligger dolda i din Son, Jesus Kristus.
Genom vårt dop och och genom att fortsätta leva i dopets nåd, släpper vi in Jesus i våra liv, hans Ande, den som är starkare, den som bundit och avväpnat de onda makterna. Han som gör att våra liv inte längre som ödegårdar, som vem som helst kan ta in i, nej vi har blivit ett hem för honom som är starkare än alla andra makter. Vi blir som en befäst stad som ingen kan invadera. Men då behöver vi ständigt fortsätta att prioritera vårt eget andliga liv.
"Varje rike som råkar i strid med sig självt blir ödelagt”. Det är vad som sker när vårt inre är som ett ödehus, har plats för främmande krafter. Demonerna är nära Jesus, och därför är de också nära oss, men de ska inte erbjudas ett hem. Vi behöver visserligen bli tomma, tömma oss på det som står i vägen för Guds vilja, vår egenvilja, vår synd och så vidare. Men det är inte meningen att vårt inre ska förbli tomt, utan fyllas av Jesu Ande som drar oss tillbaka till Fadern, som gör vårt inre till ett beboeligt hem för Gud. Vi är inte skapade för att vara öde, utan till gemenskap med Gud och varandra.
På 1200-talet uttrycker de franciskanska mystikerna det som att det gäller att ge sig hän åt Gud, låta sig bli uppfylld och omfamnad av Guds kärlek, bli begravd i djupet av Guds barm, eller helt absorberad som en droppe vin i ett stort hav. Så att vi liksom utanför oss själva i allt endast har Gud för ögonen och inte oss själva, vi liksom absorberas av kärleken, i mötet den sanne Guden som finns bortom allt mänskligt.
Därför nås vi, vid mitten av denna fastetid, av evangeliet om en odödlig segrande kraft som löser allt som är bundet och hopplöst i våra mänskliga liv. Till sist handlar allt om Jesus, som ger Anden tillbaka till människan, han som är hela tillvarons mittpunkt som Guds skaparord och det inkarnerade Ordet som återlöst hela skapelsen, han som stigit ner i dödsriket för att befria människan från den sista fienden, döden, och som säger till oss: "det är med Guds finger jag driver ut demonerna, alltså med den helige Ande, med andra ord har Guds rike nått er.”